lördag 19 april 2014

Dag femtiosex: STF Sälkastugorna - STF Alesjaurestugorna, 25 km

Den stora vallen som vi byggde kändes lite onödig när vinden avtog helt efter middagen. Men det är kul att bygga vall, så vi blev inte ledsna. Eftersom vi sov i tält lyckades vi komma iväg i tid, då vi är mycket mer effektiva i tältet där allt går av bara farten. Vi tittade ändå in och sa adjö till stugvärden. August träffade även här en bekant, men Svante är van nu så det passerade utan kommentar.

Vädret idag var lite mulet och sikten var sådär, man såg var man åkte men inte så mycket runt om. Fram till backen upp mot Tjäktjapasset gick vi ibland bakom ibland framför två veterinärstudenter från Uppsala, vilket drog upp takten lite. Det är ingen tävling, men man kan förlora. I uppförsbacken hjälptes vi åt att sporra varann, och sedan vart det fika i vindskyddet längst upp. Vi var lite snabbare på fikandet, så vi drog vidare mot STF Tjäktjastugan. Härifrån var det nedförs, men det blev försiktig åkning när vi inte riktigt kunde se hur snön såg ut. Snart var vi framme i STF Tjäktja där det blev lunch och lite vattenfyllning. Lunchen blev dubbel då vi prövade den frystorkade rätten Vegetable Tikka with rice. Det var ingen festmat men duger gott som turlunch. Vi upptäckte också att en ölkorv hade en misstänkt blek färg. För att inte riskera magsjuka tänkte vi slänga den, men Svante kunde inte hålla sig utan svalde en tugga innan den åkte i soptunnan. Så dasset kanske blir välbesökt imorgon... 

Nu hade vinden ökat och det tog emot att gå ut. Men vädret ser alltid värre ut genom ett fönster, så när vi väl kom ut var sista biten riktigt fin. Vi mötte ett par som vi blev lite oroliga för. De hade kommit 5 av 13 km mot Tjäktjastugan. Dessa första kilometer är ganska flacka jämfört med resten, men de frågade om det snart blev nedförsbacke. Klockan var fyra och de hade gått i två timmar och hade den värsta motvinden och uppförsbacken upp mot i passet kvar. Vi hoppas att de kom fram välbehållna och inte blev alldeles för sena till stugan. 

Precis innan ankomst till STF Alesjaure hann vi upp järndamen med snöskor som vi hört så mycket om på vägen från Hemavan. Hon är också på långtur och går Kungsleden på snöskor, med start 27 februari! Så det var tre långturare som kom fram till Alesjaure samtidigt. Vid stugan blev vi som vanligt härligt mottagna av stugvärden som bjöd på varm saft och ett stort leende! 

Vi bor inne inatt, och tur det, för det blåser väldigt mycket utomhus. Nu har vi bastat i den kanonfina bastun, tvättat av oss och nu är det gryta med potatis till middag. Vi båda sitter med näsan djupt ner i varsin Illustrerad Vetenskap. Det känns hur man verkligen suger i sig ny kunskap efter två månader på tur. Kanske något att komma ihåg inför kommande tentor?