När vi kom till den helt tömda sjön Tjaktjajaure blev det kulligt när vi skidade över sjöbottnen, och väl uppe på andra sidan tog vi lunch. När vi satt där på pulkorna fick vi påhälsning av en lavskrika. Tyvärr gillade den inte salamiost så den drog rätt fort efter att den insåg att vi inte tänkte ge den något annat. Efter att fågeln flugit skidade vi vidare. August skulle bara rensa sina skidor från valla först, vilket tog minst ett år enligt Svante. När han var klar fick även han på sig sina hudar och iväg for vi.
Nu gick färden över Härrávadá till Laitaure, båtplatsen på södra sidan av sjön med samma namn. Vi följde inte leden över sjön utan tog samma väg som båtarna på sommaren, rakt norrut till Aktses båthus. Där lämnade vi pulkorna och åkte upp till STF Aktse fjällstuga, som ligger med magnifik utsikt på södersluttningen av Njunjes. Härifrån ser man in i Rapadalen mellan Tjahkelij och Skierffe, två lodräta bergväggar. Skierffe är väldigt imponerande, ni kan se den nedanför bakom Svantes glada nuna. Vid fjällstugan STF Aktse fyllde vi vatten, köpte lite fika och pratade med både gäster och Stugvärden Annelie. Efter en timme skidade vi, glada att få en nerförsbacke utan pulkor bakom oss, tillbaka ner till pulkorna.
Vyerna de här sista kilometrarna var otroliga, och kameran var framme hela tiden, trots att det är svårt att fånga på bild.
Nu går vi in i Sarek.
