Dag femton: Anjan - Kolåsen, 20 km

Denna natt hade Svante provat en lösning på svettig-i-sovsäckenproblemet. För att kunna ha sovsäcken öppen utan att frysa drog han dunjackan ovanpå, med lysande resultat! PERFEKT temperatur, och han vaknade torr som fnöske. Nästan. Något som däremot inte var torrt var tältet. Vi hade sovit med extra ventilation för att slippa kondens, vilket också fungerade, men vädret ville inte riktigt hjälpa oss hålla allt torrt, så det hade slagit till med några centimeter snöslask. Dyngsurt yttertält, men det var bara skaka av så gott det gick och tvärtemot alla instruktioner i bruksanvisningen packa ihop det blött (Vi säger inget till Paddla för Livet va?). 

Därefter började vi dagen som kvällen innan avslutades, fast åt andra hållet. Nu var det nedför den (nästan) lodräta väggen. August brände som vanligt av sjutton volter och ett gäng storstilade slalomsvängar, medan Svante tog det lugnt och höll fast pulkan framför sig för att kunna gå ner. 

Väl nere på isen genade vi längs sjön fram till där leden korsade vattnet än en gång, och väl uppe på land tog vi lunch. Isen är tjock och eftersom det är en reglerad sjö ligger tjock is kvar uppe på holmar och grund som efter att vatten tömts nu ligger ovanför resten av isen.

En vanlig dag brukar vi gå en tredjedel av dagens tur innan lunch, och sedan kunna utnyttja den nya energin för att kunna ta oss lite längre på eftermiddagen. 

En dag brukar se ut såhär:

06:30 Klockan ringer

07:00 Någon vaknar och fixar frukost

09:00 (09:30) Avfärd

         ( Två flapjackspauser innan lunch)

12:30 Lunch

         (Tre-fyra korta fikapauser efter lunch)

18:00 Leta efter lägerplats

19:00 Tält uppe och inrett, maten påbörjad. Den utan matansvar skriver blogg eller dagbok. 

19:30 Middag.

20:00 Snösmältning och vattenkokning påbörjas. 

21:00 Vattenkokning klar, ombyte, bloggskrivande och egen tid. 

22:00 Sovdags. 

Ett problem, utöver föret, som blir när det är såna här förhållanden här i skogslandskapet är att snön vi smälter innehåller diverse skräp, så som lavar, bark och barr.

I alla fall, efter lunchen (favoriträtten Vandrande Jacob) började det luta uppför. Stighudarna på, och sedan marsch uppför. Som brukligt hade uppförsbacken vänligheten att ta slut och istället erbjuda en härlig nedförsbacke. Som idag avnjöts med stighudar på, med bilder från igår färska i minnet. Tråkigt var det i vilket fall, med dagens klibbsnö som klister på marken. Ner kom vi iallafall, och genade än en gång över en sjö. Därefter blev det en repris av det vi precis upplevt, uppför och sedan utför med stighudar på. Det är verkligen speciellt att behöva staka utför. 

Vi tog oss nu över sjön Äcklingen till Kolåsen. Vi irrade runt en stund på byn men hittade till slut fram till hotellet och vandrarhemmet STF Kolåsen. Idag tyckte jag att det var extra härligt att komma fram, eftersom mina fötter har fortsatt ömma sedan longboardäventyret från Storulvån. En lösning ska nog kommas på!

Vi har nu ställt ut tältet under tak för att det ska torka, och äter god tortellini med bacongräddsås tillsammans med lärre som vi köpte här! Sen blir det bloggskrivande.