fredag 28 mars 2014

Dag trettiotre: Strax väster om Röberg (Kultsjön) - Brattåsen (Ransarn), 25 km

Vi vaknade till strålande sol och ett torrt tält, underbart! 
Efter pack och den nya rutinen "Snacks innan avfärd" gick solen i moln och vi åkte ner på sjön och började skida österut. Svante kände sig stark och drog ifrån, men var rädd att August skulle få pjäxhaveri så han höll sig inom talbart avstånd. August limmade sina trasiga pjäxor med Liquisole och det verkar hålla rätt bra än så länge. Reservpjäxor ligger i pulkan. 
Gamla skoterspår gjorde lössnön lite hårdare där vi gick, men det gick inte i räserfart. Efter en timme var vi framme vid leden mot Marsfjället-Kittelfjäll som vi skulle följa en bit, och nu kom solen fram igen på en nu klarblå himmel. Det är otroligt vad vackert allt blir med lite sol! Fotopauserna blir flera och lunchen längre, men det vi tappat i distans vinner vi i motivation och glädje. 
Under en av våra många hänförda pauser sa jag till Svante:
"Tänk om man skulle ta dig, som en liten plutt, och sätta där uppe på fjället. Du skulle inte synas, så stora är de! Tänk hur många såna fjäll vi skidar förbi, hur långt det är. Det är ganska häftigt!" 
Och det är det. Vi skidar längre än vi kan se nästan varje dag, bara det är spännande, man får alltid uppleva nya platser och nya vyer varje dag! 

Vi skidade på västra stranden av Gikasjön, med ett vackert fjäll väster om oss. Svante skulle tydligen döda för ett hus med läget som husen på andra sidan sjön har, så där får de passa sig noga! 
Vi njöt till fullo av utsikten mot fjället och tog lunch i den soldränkta skogen. Vandrande Jacob med ett extra nudelpaket, lyx! Svante skulle gärna ha ännu ett paket för att vara helt nöjd. Det tar vi nästa gång! 
Vi har med oss extraskidor med stövelbindning ifall något skulle gå sönder, men som tur är har skidor och bindnigar hållt ihop än så länge. Men visst är de vackra att titta på! 
Mellan Gikasjön och Ransarn gick vi förbi mystiska spår som bara kan tolkas som en annan Vita Bandet-skidares lägerplats! Vi tror att det är Andreas, ni kan säkert följa honom om ni kikar in på vitagronabandet.se.
Eller som vi uttryckte det då, efter att ha fått vittring i spåret: "Låt jakten BÖRJA!"
Han lämnade inget skräp heller, bra bra! 
Det tänkte vi också på idag, renheten som snön ger. Inget skräp! Tänk om sommaren kunde vara skräpfri också. 
Hjälp oss uppnå detta genom att skriva under Paddla för Livets namninsamling som vi länkar till här till höger!
Nu är vi framme vid Brattåsen vid Ransarns östra strand, där vi slagit läger inne i skogen med utsikt över domedagsberget. Såklart gjorde vi en fiskkrok Lennart, ifall ryssen kommer.