Eftersom vi igår slog läger mitt i stigningen upp norrut från Klinken hade vi lämnat stighudarna på, Svante sina hellånga och jag de långa kickers-hudarna. Morgonens före visade sig gynna Svantes stighudar. Mina fick inte alltid nog fäste på den ojämna snön på vinterleden där vi nu färdas, så jag fick chansa och hoppas att skaren höll. Utsikten över Ramundberget var otrolig, med solen som sken genom glipor i molntäcket. Det väglösa landet nere vid Klinken verkade väldigt fridfullt.
Väl uppe på fjället var det lite mer vindpinat och vi kunde göra egna vägval, som för idag mestadels visade sig vara samma som där leden gick. Strumpbyte och fika i vindskydd, och efter en lång nedförbacke tog vi lunch i vindsäcken innan nästa uppförsbacke. Vi anlände till STFs fjällstuga Fältjägaren vid tre. Där inhandlade vi en påse grillchips och en burk coca cola och delade på, pratandes med stugvärden.
Stugvärdarna är de som har hand om fjällstugorna under turistsäsongen. Man går en stugvärdskurs via STF, där man lär sig hantera allt det som man kan tänkas behöva använda när man arbetar ensam på fjället. Sedan kan man söka till stugvärd för STFs fjällstugor. Du måste såklart ha en stor kärlek till fjällen för att bo där, och det hade verkligen Linda, stugvärden på STF Fältjägaren! Det är härligt att möta inspirerande människor här i fjällen!
Vi kom därifrån vid fyra, och lekte med tanken att skida på fram till Helags. Men till slut valde vi att stanna när det blev mörkt, lite senare än vanligt alltså, för att slå upp tältet och njuta av Ädla älgköttsnudlar till middag (recept kommer!). Dagens etapp var iallafall över 20 km, så det känns bra!
