Efter 7 km började det luta nedför, och här avtog vinden eftersom vi också kom in i skogen. Vi gled på hala skidor ner till en sjö (tre skyltar och en korsning senare) där vi passerades av två skoterligister, ett äldre par denna gång, som helt förstörde föret på leden. De misstänks även för att ha skapat vartenda gupp på leden härifrån. I vilket fall så skidades det över sjöar och tjärnar, samt passerades otaliga skyltar och vägkorsningar denna dag, och plötsligt såg Svante något ljusbrunt skymta i skogsbrynet. Efter att ha tolkat spåren kom vi fram till (mest Svante) att det var ett lodjur han såg.
Vi kom till slut fram till sjön som låg mellan oss och Valsjöbyn, och vi insåg att trots att isen är tjock, är det ett tjockt lager med snöslask på isen. Vi tog oss iallafall över, och nu har vi med klafsande skor (August) tagit oss fram till vandrarhemmet Valen här i byn. När vi kom hit såg det både mörkt och stängt ut och vi blev lite besvikna. Vi var inte heller helt säkra på om detta var där man kunde bo, för det såg lite ut som en skolbyggnad eller ett dagis. Men eftersom det inte var så sent beslutade vi oss för att leta reda på fiskecampen här, för vi tänkte att vi kunde hyra en stuga. Då kom en man i varselkläder gående på parkeringen, och vi tänkte att vi kunde fråga om han visste om man kunde bo någonstans i byn, och om vandrarhemmet var stängt. Då sa han att "Jo här kan man bo, och jag kan öppna för er". Det var alltså ägaren som vi frågat, så där hade vi tur. Han har nu hjälpt oss skriva ut Kartex-kartor för ifall vi inte får tag på kartan vi saknar imorgon.
Nu har vi lagat lammkorvspasta till musik, vilket gick som en dans, och sedan se på "En fiende bland oss" på VHS här i tv-rummet medan vi äter. Härligt härligt!
