Det var en fin väg genom skogen som faktiskt kändes lite röjd till en början. Så småning om kom vi ner till ån och följde den längst strandkanten en bit men var snart tvugna att ta oss upp i skogen igen för att hitta skogsvägen som skulle gå en bit upp från ån. Vi tog av oss pulkorna igen och gav oss iväg på en riktigt fim skogstur. Det var otroligt härligt. I kallsnö, minusgrader och sol skidade vi igenom skog, gläntor och myrar medan vi letade efter en väg vi kunde ta med pulkorna. Till slut hittade vi ett skoterspår som verkade gå till en väg så vi skidade tillbaka, åt lite choklad och tog samma tur med pulkorna. Spännande skogsskidåkning åter igen. Precis när vi kommit till den plats vi vände utan pulkorna blev vi ikappåkna av två renskötare på skoter som hade renar uppe på Munsfjället. Vi hade en mycket trevlig pratstund och det visade sig att den ena av dem hade sett oss åka upp mot Vinklumpen innan vi skulle upp mot Hotagsfjällen. Han berättade att han tänkte att vi skulle få oväder uppe på fjället. Så rätt han fick det.
Vi följde deras skoterspår till skogsvägen där vi njöt av favoritlunchen Vandrande Jacob i en solgrop. Underbart! Vi följde sedan skogsvägen för att sedan ta av för att titta på Hällingsåfallet. För att komma till fallet följde vi en liten sommarstig. Efter all övning vi haft med nerförsbackar och skogsbanor blev det en riktigt underhållande tur där vi bland fick ducka under eller hoppa över nedfallna träd. Först efteråt visade dig sig att stigen var avstängd just av den anledningen. Men kul var det! Vattenfallet i sig var också riktigt häftigt att se med fantastiska isformationer på de klippor som vattnets krafter under lång tid skapat.
Efter besöket vid fallet fortsatte vi på en annan, och helt oplogad, skogsväg ner till en plogad väg som följde vattnet till Häggnäset. Den grusvägen var lite för plogad för vår smak och lite besvärlig att ta sig vid sidan av. När vi kom till ett hus skidade vi därför upp på en liten skoterväg och möttes av en skällande hund. När husse kom och såg våra pulkor blev han nyfiken och bjöd in oss på fika. Ljuvligt! Efter en trevlig ptatstund blev vi dessutom erbjudna att bo i gäststugan, vilket vi såklart inte tackade nej till! Jag måste då säga att vi har haft turen att träffa så otroligt trevliga och gästvänliga människor under vår tur. Tack Arnold och Randi för en jättetrevlig kväll och en god natt sömn med chans att torka våra dyngsura pjäxor.
